Från och med den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, svensk lag. Det innebär ett ökat fokus på barns rättigheter och större skyldigheter för myndigheter och organisationer att ta hänsyn till barnets bästa.
Barnkonventionens intåg i den svenska lagstiftningen innebär inte nya rättigheter för barn. Konventionen har nämligen varit juridiskt bindande i Sverige sedan 1990. Men lagändringen innebär att barnkonventionen får en högre status och lägger ett större ansvar på myndigheter, organisationer, beslutsfattare och domstolar att ta hänsyn till barnens rättigheter vid beslut och ärenden som rör barn.
Det gäller vid exempelvis vårdnadstvister, där barn kommer att få ett starkare rättsligt skydd. Det gäller även vid utredningar och myndighetsbeslut, där barnrättsperspektivet kommer få en starkare roll. Lagändringen innebär inte att man alltid måste göra som barnet vill, det handlar om att barnets perspektiv ska tas i beaktning. För att möta dessa ändringar finns det flera utbildningar som riktar in sig på hur barnkonventionen påverkar din verksamhet och hur du behöver anpassa dig.
Barnkonventionen blir lag – så påverkar det dig
Skolans arbete ska utgå från ett holistiskt barnrättsperspektiv och alla på skolan, inklusive skolledning, personal och elever ska ha kunskap om principerna i barnkonventionen. barnkonventionen bör genomsyra skolans visioner, värderingar och mål. Det berör bland annat rätten till utbildning, rätten till jämlika förutsättningar oavsett bakgrund och skolans ansvar att agera vid misstanke om att barn far illa. Elever ska även ha möjlighet att framföra och få gehör för sina åsikter.
Socialtjänsten ska se till att barnets röst kommer till uttryck och att dess synpunkter dokumenteras i varje barnavårdsutredning. Det handlar bland annat om att barn blir tillfrågade om hur de upplever möten med socialtjänsten men även att medarbetare i socialtjänsten samarbetar med andra verksamheter för att tillgodose barnets bästa.
Kommuner, regioner och landsting har som uppgift att säkerställa att barnkonventionen implementeras i den egna verksamheten. Det gäller för samtliga verksamheter och inte enbart de som huvudsakligen riktar sig till barn. Även funktioner som trafikplanering, miljö- och hälsoskydd och kultur och fritid ska anlägga ett barnrättsligt perspektiv i sitt arbete.
Domstolar ska ta större hänsyn till barns rättigheter vid bedömningar som görs i ärenden som rör barn. I och med inkorporeringen i svensk lag kommer barnkonventionens principer väga lika tungt som annan svensk lagstiftning.
Hälso- och sjukvården ska arbeta för att barnet ska mötas med respekt, att dess integritet beaktas på samma sätt som en vuxen och att barnet informeras om sin behandling utifrån hens egna förutsättningar. Det ska även finnas tydliga rutiner på plats för hur anmälan till socialtjänsten ska gå till, vid misstanke om att ett barn far illa.
Intervju med Emma Fagerstrand, grundare av Barnrättskonsulterna
Vad innebär det att arbeta utifrån ett barnrättsbaserat synsätt?
Ett barnrättsbaserat synsätt innebär enligt FN:s barnrättskommitté, att man ser barn som individer med egna rättigheter och inte främst som föremål för vuxnas omsorger. Det kan låta som en liten petitess, men ett förändrat synsätt på barn kan få enormt stora konsekvenser. Det kan handla om stort som smått: att bussarna på landsbygden skulle anpassas lika mycket efter barnens aktiviteter som efter föräldrarnas arbetstider och att vid vårdnadstvister skulle det som är bäst för barnet väga tyngre än föräldrars upplevda ”rätt” till sina barn.
Ett barnrättsbaserat synsätt är en förutsättning för att barnkonventionen ska göra någon skillnad i förlängningen. Men ett sådant synsätt måste sedan omsättas i konkret handling. När vi utreder och fattar beslut måste vi säkerställa att barnets bästa inte har drunknat i alla andra intressen, som så ofta är fallet idag. Det handlar om att se över hur vi arbetar, hitta rutiner och processer för hur barnets bästa kan synliggöras och väga tungt. Och vi vet redan vad som krävs, det är bara att börja arbeta!
Hur stor omställning kommer lagändringen innebära för svenska organisationer och myndigheter?
Att barnkonventionen blir direkt tillämpbar i svensk domstol innebär givetvis ett skärpt läge. Det går inte att förhålla sig styvmoderligt till en lag. En lag ska följas. Men barnkonventionen som lag behöver i sig inte innebära några nyheter, vi vet redan vad vi har att leva upp till, artiklarna är ju desamma. Men otaliga utredningar och rapporter visar att trots att vi ratificerade konventionen för 30 år sedan, så finns stora brister i tillämpning. På många punkter lever vi inte upp till barnkonventionen. Den som inte börjat fundera över hur barnkonventionen berör den egna verksamheten börjar få bråttom, det är hög tid att kartlägga de egna bristerna och börja jobba.
Vad är det viktigaste att tänka på för en lyckad implementering av den nya lagen?
Att implementera barnkonventionen är inte främst ett arbete för enstaka eldsjälar. Det är ett systematiskt strategiskt arbete där styrelseledamöter, förtroendevalda och chefer på olika nivåer, behöver fatta beslut, prioritera och följa upp arbetet med dess implementering. Ett viktigt steg i det arbetet handlar om att rusta sina medarbetare med relevant och tillämpar kunskap. Då kan barnkonventionen få genomslag på riktigt.
Vad är barnkonventionen?
Barnkonventionen är en internationell överenskommelse som slår fast en rad grundläggande bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Den 1 januari 2020 kommer barnkonventionen att inkorporeras i svensk lagstiftning. Det innebär krav på ett ökat fokus på barns rättigheter vid beslut, bedömningar och ärenden som rör barn.
