Kurser i ekonomistyrning

Ekonomisk styrning inkluderar både finansiell styrning och resultatstyrning. Ekonomistyrning burkar förklaras som "en medveten påverkan på verksamheten för att nå uppsatta ekonomiska mål". Ekonomistyrning innebär både planering inför väntade händelser men även förberedelser ifall något oväntat skulle hända.

Ekonomistyrning för att uppnå ekonomiska mål

Ekonomistyrning är att inom en verksamhet som vill uppnå ekonomiska mål försöka styra personalens beteende så att deras mål och företagets mål kan samverka. Det finns många olika sätt att göra detta på. Exempelvis olika mätningar, kontroller och undersökningar av intäkter och kostnader. Även olika  kalkyler, budgetering och  budgetuppföljning är områden inom ekonomistyrning. Den som arbetar med ekonomistyrning kallas ofta för controller.

När man försöker påverka ett beteende använder man sig ofta av belöningar och bestraffningar. Det finns flera studier som visar att belöningar är mer motiverande än bestraffningar. Belöningssytemets utformning är därför ganska viktig för ett företag, särskilt i länder med ett större individfokus ä Sverige, t ex USA. Där är bonusar till individer mycket vanligare och även högre än i Sverige.

Merchant och van der Stede beskriver tre olika ekonomiska styrsätt. I realiteten används oftast en kombination av samtliga sätten.

1. Resultatstyrning
2. Handlingsstyrning
3. Personalstyrning eller kulturell styrning

Budgetering hör även den till ekonomistyrningen. En traditionell budget innehåller oftast enbart ekonomisk historiska data.  En modernare budget innehåller även planering och uppföljning mot icke-finansiella mål eftersom det också påverkar intäkter och kostnader.

Modeller för ekonomistyrning

Här kan du läsa om de vanligaste modellerna som används
inom ekonomistyrning.

Ekonomistyrning med balanserat styrkort

Balanced Scorecard är en metod och en teori för att styra organisationer och företag. Metoden introducerades 1992 av professorerna Robert S. Kaplan och David P Norton. Teorin har utgångspunkten att traditionell styrning lagt för stor vikt vid enbart det finansiella perspektivet. I sin bok Relevance Lost kritiserade Kaplan och Norton det finansiella perspektivet och menade att det är historiskt fokuserat och sällan förmår fånga de för organisationer viktiga långsiktiga trenderna. 

Ekonomistyrning och benchmarking

Termen benchmarking används framförallt inom företagsekonomi. Benschmarking handlar om att inom organisationer utvärdera sin verksamhet i förhållande till de i samma bransch som lyckas bäst.

• Intern: Om företaget framför allt jämför sig med sig själv, t ex divisioner och dotterbolag.
• Konkurrens: Företaget fokuserar på konkurrenterna inom samma bransch.
• Funktion: Ett funktionellt synsätt har också sitt fokus externt, dock inte på konkurrenterna utan i stället tittar man på framgångsrika företag överlag. Detta är ofta en kostam process. 

Ekonomistyrning i företag

Det övergripande målet för all företagsverksamhet kan man anta är att maximera vinsten eller aktieägarvärdet.  Ekonomistyrning utgår ifrån en affärsplan som består av företagets övergripande mål, strategier och handlingsplaner. En affärsplan är ett dokument över företagets planering för det närmaste året men innehåller även övergripande mål. 

Ekonomistyrning inom statlig verksamhet

Inom statlig verksamhet har termen ekonomistyrning anpassats efter förhållanden som råder inom staten. I praktiken innebär det att begreppet då inkluderar både resultatstyrning och finansiell styrning eftersom målen avser både ekonomin och verksamhetens resultat.

För politiker är den ekonomiska styrningen ett verktyg för förverkligande av deras politik. Riksdagen har beslutat om dessa mål för ekonomisk styrning:

- ekonomisk styrning ska skapa förutsättningar för en god kontroll av statens finanser

- ekonomisk styrning ska bidraga till resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar

- ekonomisk styrning ska skapa hög produktivitet och effektivitet i användandet av statens resurser.