Vi ser ett allt större intresse för blended learning. Det är ett begrepp som diskuteras allt mer av både utbildningsföretag, lärare och inköpare av kompetensutveckling. Vad är blended learning och på vilket sätt används det effektivt och när ska det användas?
Blended learning avser utbildning där man blandar olika lärmiljöer, exempelvis e-learning i kombination med traditionella klassrumsmetoder. En fördel med blended learning är att man effektivare kan använda tiden i klassrummet om kursdeltagarna mellan lektionerna kan tillgodose sig kunskap på annat sätt. Det går exempelvis att kombinera datoriserade interaktiva självinlärningsmetoder och ändå ha tillgång till lärare som kan vägleda när frågor uppstår. Lärare som använder sig av blended learning uttrycker sig ofta om positiva resultat bland eleverna som sägs bli mer engagerade och få bättre resultat.
Flipped classroom är en form av blended learning där läraren fokuserar tiden i klassrummet på laborativt arbete och handledning, istället för att ägna den åt traditionella föreläsningar. Flipped learning network redovisar i rapporten ”Improve student learning and teacher satisfaction in one Flip of the Classroom” att tillfredsställelsen för lärarna som använde flipped learning ökade med 88 procent, och där 46 procent av lärarna angav en markant ökning av tillfredsställelsen. Enligt samma undersökning ökade resultaten på testen för 67 procent av studenterna och 99 procent av lärarna angav att de skulle använda metoden igen året därpå. Enligt denna undersökning ser vi alltså positiva resultat både för lärare och elever.
Många är positiva till blended learning, men finns det nackdelar? När man funderar på att anpassa en utbildning till blended learning bör man inte enbart utgå från positiva resultat från undersökningar och hur andra kurser är upplagda, utan fundera på vad som fungerar bäst för den specifika kursen och för målgruppen. Ett kursupplägg som är bra i ett sammanhang behöver inte automatiskt vara det bästa i andra. Av lärare som använder sig av blended learning hör vi att man måste testa sig fram för att veta vad som fungerar bäst, vilken kanal man ska använda och hur man ska lägga upp kursen. Att testa sig fram och analysera resultatet verkar därför vara viktigt.
Är då blended learning en ”speciell lärmetod” eller mer en naturlig del i utvecklingen, i och med att tekniken ger nya möjligheter? Lärmetoderna har utvecklats genom tiderna och att lärare ger kursdeltagarna hemuppgifter mellan lektionerna är inget nytt. Den största skillnaden är kanske inställningen från lärare, att vid flipped classroom utgå mer från elevernas och kursdeltagarnas behov när de lägger planen för utbildningen. Att anpassa utbildningen genom att använda teknik som attraherar och stimulerar kursdeltagarna både för att få dem mer engagerade och använda tiden i klassrummet på bästa sätt.
I Sverige pratar vi ofta om det digitala lärandet när vi syftar till undervisning i skolan där man använder sig av digitala inslag, under eller mellan lektionstid. Skolverket beskriver digitala lärresurser som “Allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande är digitala lärresurser. Det kan vara stort som en hel webbplats eller ett läromedel eller litet som en bild eller en ljudfil.”
I ”HR-rapporten 2015” som baseras på en undersökning från utbildning.se ser vi att den tredje största utmaningen för HR-chefer är att få organisationen att avsätta tid till kompetensutveckling. I dessa fall skulle blended learning eller e-learning kunna vara ett bra alternativ, eftersom kursdeltagarna har större möjlighet att förlägga studietiden när det passar dem om de kan studera delar på distans.