Durewallmetoden – jobba aktivt med konflikthantering inom skolan
Antalet anmälningar om hot och våld i skolmiljö ökar. Konflikthantering för lärare och annan skolpersonal har blivit allt mer uppmärksammat som en viktig kompetens. Durewallmetoden är en konfliktdämpande, så kallad lågaffektiv, metod som består av handfasta processer innan, i och efter en situation där utagerande beteenden uppkommer.
Innan situationen uppstår – förebygg
Att förebygga att en hotfull situation uppstår är alltid det bästa alternativet. För att göra det måste det finnas en medvetenhet och förståelse i skolmiljön för att olika elever har olika behov. För att eleven ska kunna prestera på förväntad nivå behöver skolan kunna erbjuda rätt förutsättningar med utgångspunkt i faktorer som elevens mognad och förmåga att koncentrera sig. Det kan handla om att anpassa instruktionerna inför en arbetsuppgift eller att bemöta eleven lugnt och metodisk. Att höja rösten eller tillrättavisa en elev som tappat koncentrationen får sällan önskad effekt.
- Undvik att sätta en stämpel på eleven som till exempel är “stökig” eller “har auktoritetsproblem”. Undersök istället vilka situationer som eleven har svårt att hantera
- Skuldbelägg inte eleven, utgångspunkten är att koncentrationsproblem eller utåtagerande inte är elevens intention
- Höj inte rösten mot en elev som tappat koncentrationen och till exempel lämnat sin plats under en uppgift. Ta istället lugnt kontakt med eleven och guida hen tillbaka till lärsituationen
När situationen uppstår – dämpa och förhindra eskalering
Om en våldsam eller hotfull situation har uppstått ligger fokus på att trappa ner situationen och förhindra att den eskalerar. För att göra det är det viktigt att vara medveten om hur du för dig, hur du kommunicerar och hur du placerar dig fysiskt i förhållande till eleven. En person i konflikt känner sig utsatt och för att kunna hantera situationen måste du visa att du tar hänsyn till elevens perspektiv.
- Blockera inte flyktvägar, det kan göra att eleven känner sig trängd eller provocerad
- Var öppen för att följa upp med eleven vid ett senare tillfälle, när känslorna har lagt sig
- Var försiktig med ögonkontakt, det kan vara ett bra sätt att få kontakt med eleven, men var medveten om att påtvingad ögonkontakt kan vara eskalerande
- Håll fysiskt avstånd, sätt eller ställ dig hellre bredvid eleven än att ställa dig direkt framför
Efter att situationen har uppstått – utvärdera och se över rutiner
När konflikten är över är det viktigt att göra en uppföljning på händelsen. Vad var det som orsakade konflikten och hur är det möjligt att undvika att situationen uppstår igen? Hur gick hanteringen till? Det kan vara aktuellt att se över de handlingsplaner och rutiner som vanligtvis föreligger. Notera till exempel det fysiska utrymmet som konflikten uppstod i. Var det trängsel i en smal korridor när konflikten uppstod? Då kan en del av lösningen ligga i att förändra rutinerna för vid vilken tidpunkt många elever måste befinna sig i samma utrymme. Att kontakta elevens föräldrar för att nå samsyn mellan skolan och hemmet är en god idé, men tänk i så fall på hur du framför budskapet om att ta kontakt med föräldrar till eleven.
- Analysera hur omständigheterna såg ut när konflikten uppstod och notera faktorer som kan ha varit bidragande
- Var öppen för att göra justeringar i rutiner och scheman om det behövs
- Sök gärna en dialog med föräldrar till eleven, men formulera inte konsekvensen som en bestraffning
Arbetar du inom skolan och vill lära dig mer om konflikthantering? Gå en utbildning för att lära dig hela metoden!
Förslag på utbildningar
Källa: Intervju med Anders Angur, utbildare i konflikthantering vid Durewall Institutet
