OSA-utbildning

Med arbetsmiljö kan man mena många olika saker. Pratar man om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, förkortat OSA, fokuserar man på frågor om stress, mobbning, ohälsosam arbetsbelastning, kränkande särbehandling och konflikter på arbetsplatsen.

På en utbildning i Organisatorisk och social arbetsmiljö, även kallat OSA-utbildning, får du lära dig hur ni som organisation och du i din yrkesroll ska arbeta för att främja en god arbetsmiljö för arbetstagarna.

Mer konkret handlar den organisatoriska arbetsmiljön om frågor kring ledning,styrning, kommunikation, roller, rutiner, resurser, ansvar och liknande. Medan den sociala arbetsmiljön handlar om frågor kring samarbete, mobbning, stöd från chefer och kollegor samt hur man pratar och förhåller sig till varandra på arbetsplatsen.

Många av dessa frågor behandlar den psykosociala arbetsmiljön, men eftersom de handlar om hur arbetet är organiserat kallas området sedan 2015 för organisatorisk och social arbetsmiljö. Regler kring detta område återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4. 

De övergripande områden i föreskrifterna handlar om arbetstid, att motverka ohälsosam arbetsbelastning och att främja arbetet mot kränkande särbehandling. Det finns även krav på att arbetsgivaren ska ha satt mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Vem bör gå en OSA-utbildning?

Enligt föreskrifterna bör arbetsgivare genomföra OSA-utbildning för chefer, arbetsledare och skyddsombud, om möjligt gärna tillsammans.

Andra vanliga yrkesroller som rekommenderas att genomföra utbildningen är arbetsmiljösamordnare, HR-ansvariga, fackliga företrädare och personer i ledningsgrupp.

Vanligt innehåll i en OSA-utbildning

Målet med utbildningen är att du ska få kunskaper i hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Vanliga inslag i utbildningen är:

• Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
• Förebyggande insatser
• Lagar och regelverk
• Mätning och riskbedömning
• Identifiera tidiga signaler på psykisk ohälsa
• Friskfaktorer
• Faktorer som bidrar till ohälsa
• Stress
• Arbetsbelastning
• Arbetstid
• Kränkande särbehandling
• Riskanalyser
• Rutiner med lathund och checklista
• Mål för sociala och organisatoriska frågor

Vad är skillnaden mellan Organisatorisk och social arbetsmiljö och Psykosocial arbetsmiljö?

I och med att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om OSA (AFS 2015:4) infördes har Organisatorisk och social arbetsmiljö ersatt begreppet Psykosocial arbetsmiljö. Den främsta anledningen var att man ville flytta fokus från individen till organisationen.

Vad är skillnaden mellan Organisatorisk och social arbetsmiljö och Systematisk arbetsmiljöarbete?

Arbete kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljö ingår i Systematiskt arbetsmiljöarbete. OSA har framförallt fokus på arbetsbelastning, arbetstid och särbehandling. Systematiskt arbetsmiljöarbete handlar snarare om hur man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön på arbetsplatsen. 

Checklista för organisatorisk och social arbetsmiljö

För att mäta och utvärdera arbetsmiljön kan checklistor användas för att underlätta arbetet. Med checklistor följer ni upp olika områden och kartlägger riskfaktorer och planlägger uppföljningar. 

Vanligtvis använder man olika checklistor för att följa upp arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Det finns kostnadsfria mallar på checklistor att hämta från internet.